FridaSåklart*

jag sitter och funderar på svek och känslan av att känna sig lurad, egentligen borde jag läsa på om andningapparaten men jag liksom kan inte, jag kan inte konsentrera mig på någonting. Det känns som om en bomb fallit ner och sköljt undan allt vad som har med positiva tankar att göra, jag vet inte vad jag ska tycka eller vad jag ska göra åt saken! Jag tycker inte om att tycka illa om människor, vill tycka det bästa om alla men just nu så är hat den enda känslan som befinner sig hos mig, ni vet hur man mår illa av ilska och nästan vill spy, hur magen har vänt sig och vägrar lägga sig tillrätta, hur huvudet värker och tårarna på något vänster tagit slut för länge sen.
Tänk hur en enda liten individ kan påverka en så mycket av en så liten sak, men en liten sak för en person kan vara hela världen för en annan och jag känner mig lurad, sjukt lurad och jag mår ialla av att tänka på det och endå kan jag inte sluta! Ibland kommer jag på mig själv att jag inte andats på ett tag och blir tvungen att ta ett stort andetag för att inte drabbas utav syrebrist, vad ska jag ta mig till? vad ska jag säga?  orkar inte

hat, bara rent jävla hat!